Hanna Johansson, mjölkbonde på Opensten Bondgård i Västra Götaland.

Väntan är över – mjölkprovsvar utan postgång är här!

Hanna Johansson har ett gott djuröga - något som krävs när man har ansvar för 250 kor. Till sin hjälp har hon Agricams verktyg Ketoskoll, en hjälp i det förebyggande djurhälsoarbetet.

LIMMARED Opensten bondgård ligger idylliskt, i kuperat landskap utanför Limmared i Västra Götaland. Här bor och jobbar Fredrik Larsson och Hanna Johansson. De är tredje generationen. Fredrik och Hanna har tagit över efter hans föräldrar, vilka dock fortfarande delaktiga i verksamheten.

Hanna är ansvarig för mjölkproduktionen. Gården har 250 årskor. De bedriver växtodling för sin egen produktion, har spannmål, majs och vall på sin mark. Utöver dem själva jobbar fyra personer på gården.

Hanna tycker att Ketoskoll bland annat hjälper henne att hålla koll på foderstaten.

Hanna kommer, precis som sin sambo, från en jordbrukarfamilj, är ”född i ladugården”, som hon uttrycker det. Hon känner sina kor, vill alltid ha koll på dem.
– Jag anser själv att jag har ett gott djuröga och det använder jag mig av.


Gården använder Ketoskoll från Agricam, något som ger extra hjälp att stämma av hur korna mår. Hon testade på mjölk i början, nu tar hon blodprov, som hon tycker är mer tillförlitligt.
– Ketoskoll är en hjälp att hitta de enskilda korna, de som är lite ”tysta”, framför allt förstakalvarna.  Det syns inte alltid med blotta ögat att en ko ligger lite för lågt i energinivå, påpekar hon.

citat-03.png

Det syns inte alltid med blotta ögat att en ko ligger lite för lågt i energinivå

Det är i så fall, påpekar hon, oerhört viktigt att fånga upp detta tidigt för att kunna vidta åtgärder.
– Om man kan sätta in åtgärder snabbt, så blir det till stor hjälp under hela laktationen.
Hon skulle definitivt kunna rekommendera Ketoskoll till en kollega.
– Det är ett bra sätt att se hur besättningen ligger i energinivå, förutom att hitta de kor som har ketos.

Opensten ersatte för några år sedan robotarna med en grop.

Numera mjölkas korna i grop (12-fiskben). Det blev, enligt henne ett lyft med gropen, jämfört med de robotar som användes fram till slutet av 2018.
– Vi tycker att det är ett mer flexibelt system och inte lika känsligt med grop som robot. Det är bland annat att lättare att göra en foderstat där man inte behöver ta så mycket hänsyn till att hålla korna pigga och alerta för att de ska vilja gå till roboten. Nu hämtar vi dem två gånger om dagen och vet att alla kommer med till mjölkning

citat-03.png

Jag gillar att ha koll på djuren, vill se dem varje dag.

De upplever också att det blivit lugnare i ladugården. Dessutom tycker hon att gropen gjort att de själva känner sig mer fria. När de mjölkat så är det klart tills det är dags igen nästa dag.
– Vi slipper den ständiga inre stressen att veta att robotarna kan larma när som helst och att det rullar 24/7. När man går och lägger sig på kvällen vet man att korna är mjölkade och inget larm som ringer och väcker. 

Vad gäller ny teknik ser hon många fördelar, men menar samtidigt att man inte helt kan förlita sig på den.
–Det kan underlätta i vardagen, men jag gillar att ha koll på djuren, vill se dem varje dag.

Jobbet som mjölkbonde är, enligt henne väldigt variationsrikt. Den stora utmaningen är att förbättra sig och se nya möjligheter.
­– Det går alltid att utvecklas, finns alltid något att jobba med.

Hanna jobbar mycket med djurhälsa och menar att det är ett område som alltid måste prioriteras.

Djurhälsa är något som ständigt finns i Hannas tankar.
– Det går inte att släppa på den, man måste alltid följa rutinerna.
Det som hon upplever som det största orosmolnet som mjölkbonde är torkan. Det har varit flera somrar med långa torra perioder och 2021 har inte varit annorlunda.
– Det är ett problem som verkar bli vanligare och jag kan känna stor oro över om vi ska klara att producera föda till våra kor.


Det har klarat sig hittills. Opensten har en del mark intill en å, som man kunnat ta vatten ifrån.
– Det här var inget man behövde tänka på förr.

Hanna tror att man i framtiden kommer att behöva hitta mer torktåliga grödor, sorter som i högre utsträckning tål torka och värme bättre. Det kan också bli aktuellt att skapa fler bevattningsanläggningar. Samtidigt, påpekar hon, är det omöjligt att veta hur det blir i framtiden.
– Helt plötsligt kanske vi får jätteblöta somrar istället.   

Korna har ett fint landskap att beta i, med möjlighet till skugga.

Korna betar i ett vackert landskap och har också möjlighet att hitta skugga under soliga dagar.